Skip navigation

Mag-tarmbakterier

Mag-tarmbakterier

 

Mångfald och trivsel bland dina goda bakterier  

Kroppen är ett fascinerande och komplext system. Denna gång tittar vi närmare på bakterierna i mag- tarmkanalen. Förståelsen går gentemot att bakteriefloran i stor bemärkelse påverkar vår allmänna hälsa och vårt välmående.

 

Många bakterier

Hos en frisk vuxen person lever så många som runt 1000 olika bakteriearter i tarmen. Bakterierna finns framför allt i tjocktarmen, som är näst sista delen av mag-tarmkanalen. Man räknar faktiskt med att antalet tarmbakterier är åtminstone 10 gånger större än antalet celler i hela kroppen. Det är både normalt och önskvärt att 1-2 kg av kroppsvikten hos en vuxen person utgörs av tarmbakterier. 

 

Om tarmen

Tidigare delar av mag-tarmkanalen mosar, knådar och spjälkar maten. Spjälkningen sker främst via enzymer som "klipper isär" det du ätit. I tjocktarmen hanteras det vi dittills inte kunnat bryta ner. Där försöker bakterierna att jäsa dina matrester. Tarmbakterierna lever i symbios med oss. I utbyte mot "mat och husrum" erbjuder bakterierna en rad tjänster som vi kan ha nytta av. När bakterierna jäser våra matrester så bildar de andra produkter. Det finns både skyddande och sjukdomsalstrande bakterier. Bakterierna kan producera ämnen vi har nytta av, men också ämnen som är belastande för kroppen. Exempelvis bildar vissa tarmbakterierna korta fettsyror såsom smörsyra och mjölksyra. Dessa bidrar till att skapa en bra miljö genom att påverka surheten i tarmen. Smörsyra är dessutom näring till cellerna i tarmväggarna. Bakterierna bildar också metan och svavelväten och dessa känner du kanske igen på lukten.

 

Win-win mellan dig och dina tarmbakterier

Att vi samarbetar med bakterier är i sig en typ av skydd. När vi redan har bakterier som trivs blir det svårare för bakterier som kommer via exempelvis mat och dryck att få fäste, breda ut sig och göra oss sjuka. Vissa av våra bakterier bildar antibiotikaliknande ämnen som kallas "bacteriociner". Dessa ämnen är också en typ av skydd mot andra inkräktande bakterier. Som tidigare nämnt, hjälper bakterierna också till spjälka ämnen vi själva inte kan bryta ner. De gör det möjligt för oss att återabsorbera flera ämnen kroppen själv bildar och använder, ex. gallsalter. Vissa bakterier kan omvandla kolesterol till ämnen som inte är återabsorberbara, det gör att de på sikt kan sänka/hålla nere kolesterolvärdet eftersom det då försvinner kolesterol ut ur kroppen via avföringen. Om bakterierna i tarmen trivs, förökar de sig. När bakterierna omsätts följer de med ut i avföringen vilket gör att en blomstrande bakterieflora bidrar till ökad avföringsvolym, vilket också är positivt sett ur tarmhälsans perspektiv.

 

Normalflora

Normalflora är en benämning som syftar på den individuellt unika sammansättning av bakterier som normalt finns hos en person över tid. Som foster, precis innan vid föds, har vi en steril (=bakteriefri) tarm men inflyttningen av bakterier börjar i samband med själva födseln. Via bröstmjölken får bebisen en del bakterier av mamma, och mjölken innehåller även oligosackarder, en typ av kolhydrat som blir mat till bakterierna i tarmen. Hos vuxna räknas vissa bakteriestammar som permanenta då de ofta är bestående över tid och samma till antalet oavsett vad vi äter eller vilka förhållanden vi erbjuder. Andra bakteriestammar påverkas mer av miljön i tarmen och reagerar vid förändringar av pH (surhet) och vilken typ av matrester du erbjuder dina bakterier.

 

Antibiotika stör normalfloran
Antibiotika dödar stora delar av bakteriefloran. Därför leder antibiotikabehandling till stora störningar och det är anledningen till att man lätt får diarrer och känslig mage en bra stund även efter avslutad behandling. Störningar i floran kan ses i månader, upp till något år efter avslutad behandling även om symtomen går över snabbare än så.

 

Pre- och probiotika
De två olika begreppen pro- och prebiotika används ofta kopplat till tarmhälsa.

Probiotika betyder ungefär "mer/ökad liv" och innebär att vi äter utvalda bakteriestammar som ska gynna vår tarmflora. Detta gäller under förutsättning att bakterierna överlever starka magsafter, enzymer och en allmänt tuff miljö innan de når tjocktarmen. Lactobacillus acidophilus  är ett exempel som tillsätts i A-fil. Prebiotika betyder ungefär "före/innan liv" och syftar till de ämnen som blir till mat för våra mest hjälpsamma bakterier. Exempelvis på prebiotika är lösliga fibrer som finns i havre och korn. Pro- och prebiotika finns alltså naturligt i vissa typer av mat såsom yoghurt, syrade produkter och i fiberrika livsmedel. Det går dessutom att köpa tillskott av enskilda bakterier men i ett komplext system där över 1000 arter förhåller sig till och påverkar varandra är det omöjligt att veta hur en förhållandevis stor tillförsel av endast en sorts bakterie påverkar balansen i tarmen.

 

Ditt val av mat påverkar tarmfloran

Du kan öka halten goda bakterier och gynna miljön i tarmen genom att välja produkter av havre och korn, rotfrukter, bär, grönsaker, nötter, frön, bönor och linser. Använd gärna fullkornsprodukter såsom grovt bröd, pasta och fullkornsris. För tarmens skull rekommenderas även syrade produkter såsom surkål, syrade grönsaker, filmjölk och yoghurt. Andra livsmedel belastar tarmfloran, framför allt stora mängder kött och charkuteriprodukter är mat till bakterierna som inte gynnar oss. Även sockerrika, närings- och fiberfattiga livsmedel såsom godis, läsk, vitt bröd, chips, pommes innebär att de goda bakterierna får väldigt lite matrester att kalasa på, vilket på sikt bidrar till en sämre tarmflora.

 

Emelie Segergren,
Leg Dietist och SAFE-lärare

 

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/14090/LKT1013s904_906.pdf

http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14089/LKT1013s900_903.pdf

http://www.fokus.se/2014/01/magstarkt/

Back to top